Henrik Kalmeter
Föddes den 20 augusti 1693 i Falun. 1714 anställdes han vid Kungliga
Bergskollegiet. Mellan 1718-1727 vistades han i Holland, Tyskland, England
och Frankrike där han studerade bergsverksindustri. 1733 fick han
tillstånd att bearbeta vismutfyndigheterna i Loos. Han skaffade sig
brytningsrättigheter då han anade att malmen kunde innehålla kobolt. Men
först 1736 hade han möjlighet att besöka Loos. Det året gifte han sig även
med den rika 17-åriga köpmansdottern Anna Sophia Wallberg från Stockholm. |
Gruvdriften påbörjad 1737
Svedjefinnarnas vardag förändrades nog
avsevärt. 1742 fick han finntorpen under s.k. bergfrälserätt, vilket
innebar att arbetarna i stort sett blev livegna under koboltverket.
Ungefär samtidigt byggde han en herrgård i Loos där nuvarande
hembygdsgården ligger. |
 |
Motgångar och framgångar
Som mest arbetade 160 man i koboltverket. Kalmeter hade skapat sitt
kungarike i Loos men arbetarnas motvilja mot det hårda arbetet till den
ringa förtjänsten ökade och den stora anläggningen började lida brist på
arbetskraft. Kalmeter tillgrep tvångsåtgärder. Från högre makt fick han
rätt att på vissa villkor beordra finntorparna att arbeta vid gruvorna.
Stridigheterna började på allvar. I Stockholm däremot utsågs han 1747
till Commerceråd och året därpå invaldes han i Kungliga
Vetenskapsakademin. |
Nedgången
Då produktionen vid gruvorna var som störst och åtta gruvor
bearbetades samtidigt drabbades den 57-årige Kalmeter av slaganfall och
avled i Stockholm på julaftonen 1750. Änkan Anna Sophia beslutade sig
för att flytta till Bruksherrgården i Loos och överlät
driften till Kalmeters systerson Johan Zenius som lät döpa koboltverket
till Sophiendal. |
