Bergsmannen och kemisten
Axel Fredrik Cronstedt föddes den 23 december 1722 i Stockholms län. Han studerade efter sin fars önskan i huvudsak matematik i Uppsala och en senare karriär inom krigarståndet var planerad, men hans intresse för mineralogi gav hans studier en ny inriktning. 1742 ingick han som lärling i bergskollegium där han som läromästare hade direktör Dan Tilas (senare landshövding). 
Under några år företog han dels ensam, dels tillsammans med vetenskapsmän resor till landets bergslager. 1751 upptäcker han i Loos koboltgruva det ej tidigare kända grundämnet nickel i mineralet nickelglans, men den rent praktiska användningen kom man underfund med långt senare. Upptäckten föranledde ett inval av honom i Vetenskapsakademin 1753. Hans befordran gick trögt, men 1758 utnämndes han till bergmästare i Öster- och Västerbergslagen. Samma år utgav han anonymt Försök till Mineralogie eller Mineralrikets upställning som väckte uppmärksamhet långt utom Sveriges gränser. 1760 gifte han sig med Gertrud Charlotta Söderhjelm. Den 19 augusti 1765 avled Axel Fredrik Cronstedt hastigt. Han kom att anses som en grundläggare av mineralogi och bergartlära. Grundämnet nickel har senare fått världsomfattande betydelse i högvärdiga legerade stål. 

  • 1951 utges ett jubileumsmynt i Kanada med inskriptionen "Nickel 1751-1951".
  • 1964 reses ett monument i Kanada med myntet som förlaga.
  • 1971 reses till Axel Fredrik Cronstedts ära ett minnesmonument i Loos, några hundra meter från koboltgruvorna. Nickelmonumentet "Form för nickel" av Olof Hellström utsågs i ett TV-program till Sveriges vackraste offentliga konstverk. Det bekostades av Vetenskapsakademien och ett kanadensiskt företag. 
  • 2001 högtidlighålls nickelns 250-årsjubileum på olika platser runt om i världen.